Eldstäder

Den huvudsakliga uppvärmningskällan i föreningen utgörs av direktverkande el, inte som förr av eldstäder. Eldstäderna får därför endast användas för trivseleldning idag. Observera att det även gäller i tider av höga elpriser. Här måste varje medlem ta ett ansvar, för miljön, brandsäkerheten och att hålla föreningens kostnader för sotning och reparationer på en rimlig nivå. Nedan följer information om kostnader och ansvar samt tips på hur du eldar rätt.

Brandskyddsansvar
Att tillse att en skälig brandskyddsnivå föreligger inom fastigheten är ytterst föreningens ansvar, men även du som medlem har ett långtgående ansvar. Till exempel är det viktigt att se till att det finns fungerande brandvarnare och annan släckutrustning som brandsläckare och/eller brandfilt. I övrigt vidta de åtgärder som krävs för att förebygga brand, som att vara varsam med levande ljus, laddning av smartphones/plattor eller användande av hushållsmaskiner nattetid och även att hålla utrymningsvägar som trapphus, vinds- och källargångar fria från lösa föremål och brännbart material. 

Brandskyddskontroll
Brandskyddskontrollen kan liknas vid en bilbesiktning där man tittar på eldstadens skick, hur den har använts, omgivande byggnadsdelar och status på skorstenen avseende bland annat täthet. Allvarliga brister kan föreläggas med bland annat förbud och vite.

Sotning
I liknelsen med bilar motsvarar sotningen den årliga servicen. Då avlägsnas brännbar beläggning från skorstenens insida för att motverka att sot och energirik tjära fattar eld och börjar brinna.

Intervaller och kostnader
Vid trivseleldning (ej för uppvärmning av lägenhet) ska samtliga eldstäder som är i bruk kontrolleras vart sjätte år och sotas vart tredje. Kostnaderna står föreningen för. Uppdagas brister som behöver åtgärdas läggs kostnaden antingen på medlemmen eller föreningen beroende på vilken del det är som behöver lagas.

Medlemmen är ansvarig och står för kostnader för åtgärder som rör eldstaden (kakelugn, vedspis, öppen spis, kamin eller liknande), dess rökgångar (kanaler inom en eldstad) samt förbindelskanalen (anslutningen mellan din eldstad och skorstenen). Som medlem kan man välja att inte rätta till bristerna, men då har man inte längre skälig brandskyddsnivå och eldstaden måste då ställas av = plombering och nyttjandeförbud.

Föreningen är ansvarig och står för kostnader för åtgärder som rör rökkanalen/skorstenen (den del som tar vid där förbindelsekanalen slutar och vidare upp till skorstenens krön i vilken rökgaserna leds ut i det fria).

För närvarande samarbetar föreningen med
Stockholmssotare Fluetec (brandskydsskontroll + sotning)
Karlsbodavägen 9

168 67 Bromma
info@stockholmssotare.se
08-400 254 40
stockholmssotare.se

ADE Installationer AB (reparationer av rökkanaler/skorstenar)
Pyrolavägen 3
181 60, Lidingö
070-092 08 78
info@adei.se
adei.se

I enlighet med paragraf 41 i Brf Tellusborgs stadgar får inte bostadsrättshavaren utan styrelsens tillstånd i lägenheten utföra åtgärd som innefattar annan väsentlig förändring av lägenheten, till exempel rivning av kakelugn.

Tänd i toppen
Vedeldning är en av de största källorna till hälsofarliga luftföroreningar i Sverige. Utsläppen från eldningen beräknas bidra till att 1 000 personer om året dör i förtid. Sot från vedeldning har också en klimatpåverkan. Genom att elda på̊ ett nytt sätt kan du bidra till att minska utsläppen med upp till femtio procent, samtidigt som luften blir bättre där du bor, läs mer här.

Elda bara med torr och bra ved
Veden ska vara torr (torkad i minst ett år) och av bra kvalitet. Det är viktigt för få en effektiv och fullstädning förbränning och så lite påverkan på miljön som möjligt. Fuktig ved kyler ner brasan och ger en dålig förbränning som kan skapa tjära. Rök från fuktig ved luktar dessutom illa och kan störa grannarna. Att elda med annat trämaterial som gammalt byggmaterial och målat eller impregnerat trä kan ge betydligt högre temperatur på rökgaserna, utsläpp och skadliga beläggningar på eldstad och skorsten, vilket i värsta fall kan leda till soteld, läs mer nedan.

Elda försiktigt
Håll koll på mängden ved som du använder. Många eldstäder rymmer mer ved än vad både själva eldstaden och skorstenen tål när det brinner. Använder du för mycket ved och eldar under för lång tid finns risk att det blir alldeles för varmt i skorstenen. Värmeöverföring kan då ske till brännbara byggnadsdelar och risken för glödbrand ökar. En god tumregel att aldrig elda mer än 3 kilo ved per timme och inte längre än 3–4 timmar. Låt alltid eldstaden vila lika länge som du eldat innan du börjar elda igen.

Soteld/Skorstensbrand
Vid en soteld mullrar det kraftigt i murstocken och utifrån kan du se mörk rök, gnistregn eller till och med lågor från skorstenen. Om du råkar ut för en soteld eller annan brand ska du alltid larma räddningstjänsten genom att ringa 112. Stäng alla luckor och tilluftsspjäll till eldstaden för att på så sätt begränsa syretillförseln till sotelden om du har möjlighet.

Ved/Aska
Ved för endast förvaras inne i låst förråd, aldrig i trapphus eller vinds- och källargångar. Askan ska förvaras i ett obrännbart kärl med tättslutande lock på obrännbart underlag i lägenheten till dess att askan inte är varm eller att glödrester finns kvar. Du ska vara hundra procent säker på att askan är släckt innan den deponeras. Askan ska deponeras i förslutna påsar i behållare för hushållssopor. 

Mer information hittar du på
www.storstockholm.brand.se